Kategorier
Solidaritet

231110 Radio Österåker, Fredagsmagasinet, mellan position 1.26.26 och 1.48 (inklusive musik)

http://radio.osteraker.se/play/?dir=/Fredagsmagasinet%20-%20Pa%20Bryggan/2023/#Fredagsmagasinet_231110

Kategorier
Solidaritet

Om Solidaritetspriset 2024

Ett inslag 231110 i Radio Österåker, Fredagsmagasinet, mellan position 1.26.26 och 1.48.00 (inklusive musik)

http://radio.oSolidaritetspriset 2024 intervju i Radio ÖsteråkerIntervju 231110 i Radio Österåker

Kategorier
Solidaritet

Det behövs mer solidaritet – inte mindre!

2023-03-11 Uttalande vid Solidaritetsföreningens årsmöte

Kategorier
Solidaritet

Solidaritetspriset – intervju 3 mars 2023 i Radio Österåker, Fredagsmagasinet

Kategorier
Solidaritet

Solidaritetspris, samtal, lunch 11 mars 2023

Inbjudan till prisutdelning, samtal och lunch 11 mars 2023

Vad är solidaritet?

Bakgrund

Utvecklingen i världen är på många sätt nedslående. Hot mot klimat och miljö, klyftor mellan fattiga och rika, krig och flyktingströmmar. Det kan därför vara svårt att upptäcka att många människor i världen, i Sverige och i Stockholmsområdet medvetet och aktivt arbetar för en solidarisk framtid.

Genom instiftande av Solidaritetspriset vill Solidaritetsföreningen i nordost, SOL, lyfta fram de positiva exempel som finns i Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Vaxholm och Norrtälje. Solidaritetspriset vill uppmärksamma och uppmuntra solidariska handlingar. I anslutning till den första prisutdelningen inbjuds du till ett program om solidaritet och till en gemensam lunch.

Tid: Lördag 11 mars 2023.

Plats: Samlingssalen, Tibblekyrkan, Täby.

Anmälan: Senast 5 mars till solidaritetnordost@gmail.com

Information om lunchen Gun Britt Wattenström 073 995 17 85.

Ange om du har särskilda önskemål (t ex allergi).

Information om Solidaritetspriset: Matts Mattsson, 073 671 36 80.

Program

kl 11.30 Utdelning av Solidaritetspriset 2023. Musik av Livsey & Dreyfert.

kl 11.45 Vad är Solidaritet? Samtalet inleds av Hans Lagerberg, författare till boken Gå tillsammans: en historia om solidaritet. Musik av Livsey & Dreyfert.

kl 12.30 Gemensam lunch till självkostnadspris.

Kl 13.30 Avslutning, Musik av Livsey & Dreyfert.

Välkommen!                                                       

Matts Mattsson,                                                                              

SOL:s ordförande

Kategorier
Solidaritet

Intervju i radio Österåker 22-11-25 om Solidaritetspriset

På följande länk återfinns Fredagsmagasinet per 25 november 2022 med en intervju om Solidaritetspriset. Ca 29 min in i programmet

Kategorier
Solidaritet

Solidaritetspris

Solidaritetsföreningens solidaritetspris instiftas 2022 för att uppmärksamma och uppmuntra solidariska handlingar. Syftet är att:
· visa på alternativ till de självcentrerade värderingar som växt sig starka under senare år,
· visa att solidaritet är något som existerar och fungerar,
· inspirera individer och grupper att stå upp för mänskliga rättigheter lokalt, nationellt och globalt.

Solidaritetspriset avser sådant solidaritetsarbete som ligger i linje med Solidaritetsföreningens principprogram. Där preciseras innebörden av solidaritet till följande områden: (1) en solidarisk flyktingpolitik (2) solidaritet med utsatta i Sverige (3) internationell solidaritet och fredsarbete (4) miljön och klimatet.

Kriterier och regler för SOL: solidaritetspris
‐ Priset kan tilldelas individer, föreningar, organisationer, skolor och institutioner verksamma inom Stockholms nordostkommuner. Ledamöter i SOL:s styrelse kan inte tilldelas priset.
‐ Priset kan avse solidaritetsarbete som bedrivas både ideellt och professionellt.
‐ Alla får nominera kandidater till priset. Nominering ska innehålla en motivering.
‐ Nomineringar ska inlämnas via mail till Solidaritetsföreningen senast i november månad för beslut följande år i mars månad.
‐ Solidaritetsföreningens styrelse beslutar om vem som ska erhålla solidaritetspriset (en kommitté sammansatt av deltagare från flera ideella föreningar verksamma inom Stockholms nordostkommuner ska utses för att förbereda beslutet).
‐ Priset består av ett diplom och symbolisk prissumma.
‐ Priset delas ut på Solidaritetsföreningens årsmöte (vanligtvis i mars månad).
‐ Ändringar av kriterier och regler kan endast beslutas av Solidaritetsföreningens årsmöte efter samråd med de föreningar som är representerade i priskommittén.


Solidaritetsföreningen i Nordost är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening med visionen om en mer solidarisk värld. Föreningen är verksam inom Storstockholms nordöstra kommuner dvs Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Österåker och Vaxholm. SOL bedriver solidaritetsarbete under devisen ”tänk globalt, handla lokalt”. Verksamheten bedrivs i egen regi och i samverkan med andra lokala organisationer och föreningar. För mer information:
Mail solidaritetnordost@gmail.com
Facebook https://www.facebook.com/solidaritetnordost
Hemsida https://solidaritetnordost.se

Kategorier
Solidaritet

Minskad hemlöshet kräver skarpare förslag

Publicerat: 26 april, 2022 i Dagens Arena

Matts Mattsson Robert Bereza 

En bostad är en mänsklig rättighet. Frågan är hur målet kan förverkligas när det saknas långsiktiga planer eller genomtänkta handlingsprogram för att minska hemlösheten, skriver representanter för Solidaritetsföreningen Nordost och Amnesty international.                                

Den senaste bostadssociala utredningen SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad är ambitiös. Det uppskattar vi.

”Målet för bostadsförsörjningen är att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Arbetet med bostadsförsörjningen ska särskilt främja jämlika uppväxtvillkor samt motverka boendesegregation och hemlöshet. Bostadsmarknaden ska fungera inkluderande och möta hushållens efterfrågan och behov … ” (s. 595)

Solidaritetsföreningen i Nordost och Amnesty international, Grupp 172, har nyligen genomfört en undersökning i Stockholms nordostkommuner Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österskär. Vi försökte få information om de hemlösas situation, om människor på gränsen till hemlöshet och vilka insatser som görs för att minska hemlösheten kortsiktigt och långsiktigt. Svaren blev nedslående. Det finns inga långsiktiga planer eller genomtänkta handlingsprogram för att minska hemlösheten.

Vidare fann vi att i nordostkommunerna hamnar asylsökande och kommunplacerade nyanlända utanför den officiella bilden av hemlöshet. Så är det i många andra kommuner också. Stora grupper hamnar utanför Socialstyrelsens återkommande nationella kartläggningar och utanför kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Gruppen ”utanför” har med tiden vuxit i Sverige och bostadsbehov förblir osynliga.

Vi föreslår därför att stat och kommun ska komma överens om en definition av hemlöshet och ett sätt att mäta omfattningen. Det har Sveriges Stadsmissioner och Amnesty international tidigare krävt och Finland har visat att det är möjligt.

En näraliggande fråga handlar om kommunernas information till staten. Vi blev bekymrade över nordostkommunernas ovilja att till oss lämna information om hemlöshet. Vi menar att alla kommuner bör vara skyldiga att förse staten med korrekt information om hemlöshet. Annars blir bilden av hemlöshet missvisande. Utan en rättvisande bild kan man inte sätta in lämpliga åtgärder för att motverka hemlöshet. De åtgärder som krävs skiljer sig mycket åt beroende om hemlösheten beror på personliga, sociala eller ekonomiska skäl.

Det finns fler problem som kräver skarpa förslag. Social dumpning borde förbjudas. Som läget nu är kan välbärgade kommuner, till exempel Danderyd och Täby, lämna över ansvaret för lågavlönade och fattiga människors bostadsbehov till andra kommuner. Danderyd och Täby har inget att erbjuda betalsvaga grupper. Här finns attraktiva bostäder, men enbart för de som har tillräckligt höga inkomster. I Sverige är det idag fullt möjligt för kommunpolitiker att upprätthålla och förstärka den diskriminering och den boendesegregation som bostadssociala utredningen vill avskaffa.

Vi vill därför väcka den principiella frågan om hur stat och kommun förhåller sig till de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen), ratificerad av Sverige 1971, garanterar rätten till bostad. Konventionen är bindande och svensk lag ska tolkas i ljuset av konventionen. Men detta sker inte. ESK-konventionen bör införas i svensk lagstiftning.

En bostad är en del av de mänskliga rättigheterna. Utan en egen bostad har man svårt att nyttja sina övriga rättigheter eller uppfylla sina medborgerliga skyldigheter. Rätten till bostad är universell och gäller alla inom ett lands gränser. Denna rättighet måste garanteras utan någon form av diskriminering, Varje nation måste utforma bostadsförsörjningsprogram som motsvarar alla medborgares behov.

Om vissa gruppers bostadsbehov inte ens erkänns i ett bostadsför-sörjningsprogram – hur ska man då kunna avskaffa hemlöshet? Vi vill ha ett solidariskt samhälle där alla människor får chansen till ett gott liv.

De förslag utredningen presenterat är otillräckliga för att vända de senaste årtiondenas utveckling mot ökad boendesegregation. Förslagen måste kompletteras med lagar och institutioner som visar hur den övergripande ambitionen ska kunna förverkligas. Annars går det som med flera tidigare bostadssociala utredningar. De goda intentionerna stannar på pappret och klyftan vidgas mellan de som har och de som inte har.

Solidaritetsföreningen i Nordost                           Amnesty international, grupp 172

Kategorier
Solidaritet

Fem förslag för att minska hemlösheten i Sverige

Om viljan finns är det möjligt för staten och kommunerna att minska hemlösheten. Sverige skulle kunna ta ett stort steg framåt genom att utforma en rättighetsbaserad hemlöshetspolitik. Det skriver Matts Mattsson, Solidaritetsföreningen i Nordost och Robert Bereza, Amnesty International, grupp 172.

”Under Coronapandemin har flera svenska kommuner blundat för de hemlösas situation och rättigheter,” skriver Matts Mattsson och Robert Bereza. Foto: Mikael Damkier / Mostphotos

Sverige ratificerade 1971 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (IKESKR). Kommuner, regioner och staten har därför ett folkrättsligt ansvar att tillgodose alla människors grundläggande behov av bostad, sjukvård, vatten och sanitet.

En bostad är en förutsättning för flera andra mänskliga rättigheter. Utan en egen bostad är
det svårt att fullgöra sina medborgerliga skyldigheter. En bostad ger möjlighet att ta sig ur
fattigdom. Leilani Farha, FN:s före detta rapportör för rätten till bostad, har kritiserat den svenska regeringen för passivitet i frågan (Hem & Hyra, 27 nov 2019).

Under Coronapandemin har flera svenska kommuner blundat för de hemlösas situation och rättigheter. Amnesty International har därför framhållit att Sverige behöver en nationell, strategisk och rättighetsbaserad hemlöshetspolitik (SvD, 5 okt 2020). Antalet
hemlösa i Sverige har ökat mer än i övriga nordiska länder. Finns viljan är det faktiskt möjligt att minska hemlösheten (Forte Magasin, juni 2020). Sverige skulle kunna ta ett stort steg framåt genom att utforma en rättighetsbaserad hemlöshetspolitik!

Vi har följande fem förslag:

  • Bostadsbyggandet ska motsvara befolkningsökningen, det ska finnas bostäder som är tillgängliga för alla. Om det inte finns bostäder till alla så blir några hemlösa. De bostäder som byggs måste vara möjliga att efterfråga också för grupper som är resurssvaga. Den strukturella hemlösheten har ökat i Sverige, alltså hemlöshet som inte har någon annan förklaring än fattigdom.
  • En stark generell socialpolitik. Socialtjänstlagens insatser behöver knytas till kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Alla kommuner bör dokumentera och följa upp de hemlösas situation: Hur har de det? Hur många är de? Vilka insatser görs? Vad verkar vara framgångsrikt?
  • Långsiktiga statliga och kommunala strategier för att bekämpa hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Alla kommuner bör ha långsiktiga strategier och effektiva program för att motverka hemlöshet och en skyldighet att följa upp insatserna. Någon typ av sanktioner bör införas mot de kommuner som genom ”social dumpning” och tiggeriförbud vältrar över ansvaret för hemlösa på andra kommuner. Tillfälliga lösningar är besvärliga, särskilt för barn och barnfamiljer. De brukar också bli dyrare för kommunen. 
  • Program för nya grupper (papperslösa, EU-medborgare som lever i utsatthet med flera). Nya grupper av hemlösa har tillkommit. Barnen till hemlösa föräldrar har blivit synliga, ungdomar och nyanlända flyktingar har tillkommit. Det finns grupper som inte alls är registrerade till exempel personer som fått avslag på asylansökningar och fattiga EU-medborgare. Det behövs program för att minska hemlösheten också i dessa grupper.
  • Program och insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Norge och Finland har lyckats bättre än Sverige. Det beror bland annat på att man haft en hög och stabil nivå på bostadsbyggande, långsiktiga nationella strategier för att hantera hemlösheten samt att strategierna byggt på utvärderingar av försöksverksamheter och forskning.

Det är Sveriges folkrättsliga ansvar att tillgodose alla människors grundläggande behov av en bostad eller, i vissa fall, kortvarig hjälp med tak över huvudet. Under Coronapandemin har frågan blivit akut. Hur kan den som är hemlös följa rådet att stanna hemma när han eller hon inte har något hem? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 november 2020 kl 19:05

Uppdaterad: 24 november 2020 kl 19:00

Skribenter

Matts Mattsson

Solidaritetsföreningen i Nordost

Robert Bereza

Kategorier
Fred Solidaritet

2020-10-12: Ratificera kärnvapenförbudet!

Till: forvaltningsavdelningen.registrator@regeringskansliet.se
Postadress: Regeringskansliet, 103 33 Stockholm


Ratificera kärnvapenförbudet!
Solidaritetsföreningen i Nordost är en ideell, partipolitiskt obunden förening verksam i Stockholms nordöstra kommuner. Vid vårt styrelsemöte 6 oktober 2020 beslutade vi att som
förening ställa oss bakom Palmecentrets aktuella uppmaning till regering och riksdag att ratificera FN:s kärnvapenförbud, se https://www.palmecenter.se/skriv-underkarnvapenforbudet/

Utdrag ur Palmecentrets uppmaning:
År 2017 röstade Sverige för en konvention som ska förbjuda kärnvapen i F N. Senaresamma år tilldelas avskaffandet av kärnvapen Nobels fredspris – då priset ges till ICAN.
Den 21 september fick FN:s kärnvapenförbud sin 45:e ratificering, när Malta skrev under konventionen. Nu är det slutspurt – det saknas bara fem ratificeringar innan kärnvapenförbudet träder i kraft. Fortfarande saknas Sverige.
Det finns också starkt stöd för ett svenskt undertecknade hos det svenska folket, en överväldigande majoritet – drygt 80 procent – vill att Sverige skriver under enligt de opinionsundersökningar som Olof Palmes Internationella Center givit Sifo i uppdrag att
utföra, varje år sedan 2017
Så vi kräver, med mandat av svenska folket, att Sverige går samma väg som de många länder som redan skrivit under avtalet och att regeringen går samma väg som Göteborg, som nyligen utlyste staden till kärnvapenfri zon efter ett majoritetsbeslut i kommunfullmäktige. Politisk tid är i regel lång, men tiden för detta beslut kan inte tillåtas bli det. Imorgon kanske det är för sent.

För Solidaritetsföreningen i Nordost
Matts Mattsson

Ordförande
solidaritetnordost@gmail.com
https://www.facebook.com/solidaritetnordost/
https://solidaritetnordost.se/